om att få glatt besked

och det släpptes ett datum om brunch på det där sågverket

 som jag är så fasligt förtjust i ni vet, så snabbt som attans slängde jag mig på mejl, instagram, telefon och facebook

 bara för att försäkra oss om en plats.

så vi plockade upp makens dotter med pojkvän och åkte dit idag,

 en sån där dag där solen sprack igenom molnen på sina ställen

 och reflekterade mot asfalten och bländade oss i bilen.

 en sån där fin dag - farsdag, sol och brunch.

 

 och så fick jag ett glatt besked;

 det fortsätter, sågis, i samma ägo. ett tag till iaf.

 

och brunchen då?

 jodå, oh my. gott som alltid. och vackert upplagt, som alltid. 

men, att hasta upp med kameran bland allt folk känns inte bekvämt och bra och det sista jag vill är att människor ska börja känna sig obekväma runt mig så istället njöt jag av allt det goda och vackra över långa samtal med bonusen och innan vi lämnade av tog jag en sväng upp på övervåningen, knäppte av några bilder och kände friden i vetskapen om att norrland fortfarande har en grej

 som gör att det är värt att stanna kvar häruppe för.

 

och vet ni,

 den 7:e december så är det julmarknad och kafé på sågverket,

 och jag, jag hoppas vi ses där.