och idag på facebook såg jag en sak skriven av mia skäringer,

 om lyckofasader,

cirkulera runt.

ibland här i bloggvärlden kan det ju ibland bli alltför mycket av stora vackra temuggar, bästaste maken, barnen, doftljus, dukningar, nagellack och u name it som speglar det "perfekta livet" som vi tycker att alla andra har och även om vi innerst inne vet att livet egentligen inte alltid är så, för nån, så kan ju dagar med dipp få en att känna sig som att en själv är den enda som blir så ruskigt arg på sin äkta hälft att man väljer att kasta kaviar runt hela köket.

anyway.

jag har inte tagit nån uppfriskande löprunda eller fyllt upp hemmet med nån färsk helgbukett, tagit nåt gott i glaset att dricka eller bjudit hem vänner på middag ikväll.

förvisso gick jag hem drygt en timme tidigare än sluttid, men sen fikade jag en chokladboll på stan som fick mina jeans att spänna än mer i midjan och till råga på allt tog jag bussen hem och sen har jag suttit i soffan, med fultofs på huvudet, flaskbottnar på nästippen och fulaste (men skönaste!) mysbyxorna på efter makens kolhydratrika pasta och ett härligt avsnitt av 

trädgårdsonsdag på tv:n.

jomen hörrni, jag hade ju visst gott i glaset att dricka 

-

kranvatten - bästaste norrlandsvattnet :)