vi tog ju en sväng på stan i lördags, jag och maken,
med den "guldiga" hissen till 13:e våningen för att kolla in utsikten och nu ville jag ju visa mannen detsamma.
när vi som bäst stod där och kollade, och jag med kameran i högsta hugg, så kom en av hotellets personal ut från ett av rummen
och frågade om vi ville se hur några av dem såg ut.
självklart!
snyggt var det, med detaljer såsom skrivmaskinen som de vill
ska finnas i varje rum. tydligen saknas det fortfarande sisådär 40st men har du en gammal, med det rätta stuket, så kan du "byta" den
mot en natt på hotellet!
och så utsikten genom de stora fönstren - något som vi hoppades kunna njuta av med en bokning på nyårsafton men nej,
då är det tyvärr stängt.
jag gillar ju "röda trådar", som de vågiga ribborna av björkträ
i rummens innertak eller som här, där de fotat ett björklöv
(Umeå= björkarnas stad), pixlat ner det och fört över mönstret
till mattan som löper genom rum och korridor.
mina associationer hittills med detta bygge har varit en finlandsbåt som strandat vid kajen men nu kan jag även se den röda tråden i det yttre skalet; mönstret från en björks stam.
och är det nåt som gör mig glad är det när jag kan vända
en negativ uppfattning till en positiv för vad tycker jag nu,
med mer information i bagaget?
en negativ uppfattning till en positiv för vad tycker jag nu,
med mer information i bagaget?
jo, det är vackert.
bo på hotell i sin egen stad, det kan man väl?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar